Hoppa till innehållet

”Lås inte in vården i oflexibla system”

Idag är AI-vårdguidning och digitala vårdkedjor ofta på tapeten när det gäller teknik och digitalisering i vården. Tobias Perdahl,  specialist i internmedicin, Chief Medical Officer på Platform24 och en  av Sveriges ledande röster inom innovation och utveckling i vården  förklarar varför flexibilitet är avgörande i den nya hälsotekniken.

Det har hänt mycket både på marknaden och i vården och alltfler vårdgivare bygger digifysiska vårdkedjor, vad är nästa steg?

  Ja, de flesta digitala vårdplattformar har idag kommunikation via  video, ibland också chatt eller verktyg som tar upp anamnes. Och jag tror alla vårdgivare och  vårdregioner ser värdet av en sammanhållen vårdkedja med en  automatisering av vissa processer och flöden, det är bra för patienten  och har potential att öka effektiviteten rejält. Men i takt med att  traditionell vård erbjuder patienter fler kanaler in till sjukvården,  uppstår snabbt frågor om vilka vårdärenden som ska hanteras var och av  vem.

Att bara ta anamnes och bedöma patientens vårdbehov är inte längre  tillräckligt. Vi måste kunna matcha vårdbehov till rätt kompetens och anpassa flödet efter både medicinska beslutsregler och verksamhetens regler och förutsättningar, säger Tobias Perdahl.

Varför är det viktigt att kunna anpassa ett automatiserat vårdflöde?

– Eftersom verksamhetsregler och lokala förutsättningar är lika viktiga som medicinska behov för att kunna guida patienten rätt!

Till exempel är vården i glesbygd ofta organiserad på ett helt annat sätt än i storstadsregioner. Det kan vara vissa tillstånd som tas omhand på vårdcentral på dagtid men på kvällar och helger ska de till närakut eller akutmottagning. Och akutpsykiatrisk mottagning finns till exempel endast i större städer medan primärvårdsjouren har ansvaret för dessa ärenden i glesbygd. Dessutom ändras patientavgifter, lokala kompetenser och organisatoriska förutsättningar ofta årligen. Det behövs därför lösningar som enkelt går att anpassa efter de lokala förutsättningarna, under olika tidpunkter och utifrån geografisk plats. Allt fler vårdgivare vill också själva kunna kontrollera och ändra inställningar i de nya digitala verktygen.

Spelar det någon roll om det är verksamheten själv eller systemleverantören som anpassar verktygen och lösningarna?

– Alla som sysslat med utveckling i vården vet hur trögt och långsamt det kan vara. Om det inte är enkelt att anpassa systemet efter behov riskerar vårdgivare att bli sittande helt i knät på systemleverantören där minsta justering eller ändring kräver ett tidskrävande och kostsamt utvecklingsarbete hos tredje part. Utveckling bör i så stor utsträckning som möjligt kunna göras av vårdgivaren själv. De behöver själva ha mandat och möjlighet att enkelt justera till exempel triageringsfrågor och vårdbehov mot vårdkompetens.

– Jag menar att vi systemleverantörer måste utveckla tjänster som inte låser in vårdgivare utan snarare stärker deras självständighet. Att vårdgivare enkelt och effektivt själva kan anpassa vårdflöden är en förutsättning för verklig digitalisering och automatisering av vårdprocesser och ligger därför i hela vårdsveriges intresse.

Ett exempel på det är en ny funktion i Platform24, modulen Manage24, som gör det möjligt att enkelt styra digitala vårdflöden, både på övergripande och detaljerad nivå. Vi var ju först ut med en automatisk triagebot, som klarar egenvårdsråd och guidning till medicinskt adekvat vårdnivå, och med den nya modulen är det nu enkelt att ändra och anpassa även i komplexa flöden. Jag tror att den flexibiliteten är nödvändig för att realisera den verkliga potentialen i digitaliseringen.